Nej det känns inte rätt med rubrik idag.
Jaha. Då sitter vi här. I biblioteket närmare bestämt. Och det suger verkligen. Regnar gör det också. Så ingenting är bra för tillfället.
Ingen kan förbise det som har hänt. Det berör oss alla på ett eller annat sätt. Det här är ett hårt slag mot gälla. Ett slag som ingen vill ta. Ett slag som gör ondare än allting annat. Sorgen är det som gör mest ont. Och vi måste sörja.
Erik jobbade här på Jälla. Jag kände honom inte personligen. Jag lider med alla som hade honom som vän och arbetskollega. På Jälla är vi som en enda stor familj. I med och motgångar stöttar vi varandra. Det gör vi nu också mer än någonsin. Vi kan alla prata med varandra om det som har hänt. Vi finns för varandra.
Jag har jättesvårt att skriva om det här. För jag kände honom inte personligen. Men han verkade vara en skön kille med koll på läget. Jag minns förra tisdagen. Vi satt i Bunkern och hade precis börjat vår traktorlektion. Vi tjattrade som hönor (om inte värre) som vanligt. Han och Johnny var där inne när vi kom in och kollade på något på datan. Johnny fick inte en syl i vädret på grund av vårt babbel. Han har inget emot det, han skrattar bara åt oss. När Erik skulle gå vände han sig om i dörröppningen vände han sig om och sa "Ja men lycka till då!" i en lätt ironisk ton till Johnny. :)
Som sagt. det här är ett hårt slag mot Jälla. Men vi kommer att ta oss ur det. Vi kommer blicka bakåt med många fina minnen. Men vi kommer aldrig glömma det som har hänt. Det får vi aldrig göra. Erik kommer aldrig att bli bortglömd. För han var en del av Jälla, vår familj. Som vi alla tillhör.
JAG ÄLSKAR ER! // Mimmi
Ingen kan förbise det som har hänt. Det berör oss alla på ett eller annat sätt. Det här är ett hårt slag mot gälla. Ett slag som ingen vill ta. Ett slag som gör ondare än allting annat. Sorgen är det som gör mest ont. Och vi måste sörja.
Erik jobbade här på Jälla. Jag kände honom inte personligen. Jag lider med alla som hade honom som vän och arbetskollega. På Jälla är vi som en enda stor familj. I med och motgångar stöttar vi varandra. Det gör vi nu också mer än någonsin. Vi kan alla prata med varandra om det som har hänt. Vi finns för varandra.
Jag har jättesvårt att skriva om det här. För jag kände honom inte personligen. Men han verkade vara en skön kille med koll på läget. Jag minns förra tisdagen. Vi satt i Bunkern och hade precis börjat vår traktorlektion. Vi tjattrade som hönor (om inte värre) som vanligt. Han och Johnny var där inne när vi kom in och kollade på något på datan. Johnny fick inte en syl i vädret på grund av vårt babbel. Han har inget emot det, han skrattar bara åt oss. När Erik skulle gå vände han sig om i dörröppningen vände han sig om och sa "Ja men lycka till då!" i en lätt ironisk ton till Johnny. :)
Som sagt. det här är ett hårt slag mot Jälla. Men vi kommer att ta oss ur det. Vi kommer blicka bakåt med många fina minnen. Men vi kommer aldrig glömma det som har hänt. Det får vi aldrig göra. Erik kommer aldrig att bli bortglömd. För han var en del av Jälla, vår familj. Som vi alla tillhör.
JAG ÄLSKAR ER! // Mimmi
Another turning point a fork stuck in the road
Time grabs you by the wrist directs you where to go
So make the best of this test and don't ask why
It's not a question but a lesson learned in time
It's something unpredictable
But in the end is right
I hope you had the time of your life
So take the photographs and still frames in your mind
Hang it on a shelf in good health and good time
Tattoos of memories and dead skin on trial
For what it's worth it was worth all the while
It's something unpredictable
But in the end is right
I hope you had the time of your life
